Sex månader sen du somnade in.. ett år sen vi åkte på semester till pappa..två år till och med tre år...
Minnen som dyker upp på Facebook. Minnen av dig.. minnen av oss. Känns som mitt hjärta brister och tårarna rullar igen. Jag hör din röst från ett videoklipp.. Jag saknar dig så mycket och känner mig så ensam.
Det är inte rättvist att livet ska vara så här. Att jag lever vidare utan dig. Att du försvann för tidigt. Jag har inte varit på din grav än för jag klarar inte av att göra det. Jag klarar inte att se ditt namn på din sten..
Tårarna rullar ned för mina kinder och jag känner ångest i mitt bröst. Jag älskar dig så mycket och saknar dig så det gör ont.
Dagarna rullar på men du finns hos mig hela tiden. Minnen och tankar om oss rullar i mitt huvud.
Jag har många fler bra dagar men just nu är jag låg och ledsen. Sov gott min älskade...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar