Nu är man ett år äldre och visare.. nja kanske. Jag tycker att de är jobbigt att fylla år.. ja iallafall just nu, kanske man skall göra som min syster ringa och påminna folk. näää jag är bara trött just nu. Då känns allt så blää.. När man fyller år skall man väl känna sig glad? eller har jag fel. Just nu så känns de inte så... hmm.. men kunde ju ha varit värre..
Pappa ringde en sväng, han har som vanligt inte mycket tid att prata. Jag vet jag är 31 nu och borde väl kunna stå på egna ben, men ibland vill man ju bara surra en stund och inte "Hej grattis, vad gör ni? Jaha okej Hej då.." När man får ett grattis de gör en så glad, och man ler med hela själen. Jag bryr mig inte om jag inte får presenter jag uppskattar de lilla. Blir så glad att de grattat en ju. Ärligt så vill jag inte ha paket, de jag vill ha är en vänlig tanke.
Mamma skickade en hälsning på radion idag, fick mig att le fast jag vet att de som oxå var med på hälsningen helt av allt inte ville. Men de är tanken som räknas. De värmde mitt hjärta och jag kände mig speciellt bara för en stund iallafall. Mamma skrev att jag alltid ställer upp för andra, hur jag än mår eller känner mig. Visst gör jag det, men de är oxå på min egna bekostnad. DE är ionte för att andra ber mig utan för att jag vill. Fast ibland vill jag bara lägga mig ned och säga nu är de bra. Låt mig vara ifred!
Ååå jag hatar att må så här, jag vet att de går över men de är så jobbigt innan man kommer upp på fötter igen. Jag vill inte ramla men ändå ramlar jag jag faller och faller sen måste jag klättra upp igen. De är en lång väg och jag vill så gärna nå toppen. För där vet jag att de blir bra igen. Men så är man millimeter från toppen så faller man igen.
Jag fattar inte varför de känns så här varje gång jag fyller år. Är de för att allt känns så avlägset? För att jag vet att min familj, vi är delad i tre? En del i norr och två delar här...
Ååå.. livet leker eller hur..
1 kommentar:
Grattis i efterskott! *kramar om*
Skicka en kommentar